Uppfödning för husbehov!
Vi har fött upp shettisar sedan 2003, trots att vi började ganska tidigt så börjar det redan gå mot sitt slut. Våra barn växer upp, onödigt fort kan jag tycka...för säkerhetsskull skaffade vi ju ändå sex stycken! Till 2012 års betäckningar har vi tre shettiskuskar kvar, så om vi ska stå vid min princip att " föda upp till husbehov " så borde vi helt sluta avla shettisar fr.om 2014!! Fy, va hemskt, bara två år till!
För man tjänar inga pengar på uppfödning. För att faktiskt få tillbaka pengarna man lagt ut, måste man ta runt 10 tusen för ett shettisföl, 13 tusen för en ettåring , 16 tusen för en tvååring och alltså 19 tusen för en treåring. Det är lågt räknat. Har man därtill haft otur och behövt ta veterinär på en ponny- så är det kört.
De flesta vill inte betala mer än 10 tusen för en inkörd ponny- gärna med vagn och sele till...därför föder vi inte upp för att sälja- utan för att det är roligare än att köpa. Tänkte vi ekonomiskt skulle vi bara köpa istället, men uppfödningen är en stor del av vårt liv och nöje.
Mathilda och Kolviks Eden 2003
Uppfödning är så himla roligt. En nackdel är att det tar otroligt lång tid att utvärdera avkommorna. Och betäcker man varje år, så måste man ju sälja av en del för att inte själv gå under, både ekonomisk och av arbete.
Lolli-Poppan och Kolviks Eden var två riktigt bra avelston, för trav vill jag tillägga. Dessa ston sålde jag långt innan jag förstod hur bra deras avkommor skulle bli.
Jag önskar, i vissa fall, att jag hade lagt till en "förköpsrätt vid ev försäljning" på en del av mina uppfödningar och avelsston, som vi tvingats sälja -för att ha råd att köpa hö till de som är kvar.
